..och snart helt krossat..

Det är inte bra att ligga vaken på natten och tänka. antar att det behövdes.. står mellan ett val. Det är svårt..
ska jag välja det som inte kommer accepteras av någon eller det som är dömt att misslyckas?
åh, vad gör man? och varför gör dom större makterna såhär mot mej..

Jag är en person som tror på att "everything happens for a reason" .. vet ju inte om detta bara är en "tonårsgrej". men det som kommer hända är det som kommer vara det rätta (förhoppningsvis).
Låg och tänkte flera timmar igår, hur kommer mitt liv vara? vem vill jag vara?
Jag vet inte, men helt plötsligt fick jag en sån där känsla att jag inte alls såg bra på framitden och mådde illa bara av att tänka på det. och jag burkar alltid försöka se saker positivt.

Känns som att jag har gått på en energi som inte finns det senaste, jag har inte stannat upp och satt mej ner och bara varit.. utan har kört på i full fart.. hela jag känner mig totalt borta. det ska bli skönt att komma ut på havet igen, vara borta lite från allt... en plats som jag verkligen trivs på ..

...eller så kanske det inte alls blir så...?